Scandinavian Photo använder cookies, genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du detta.
Till kassan
Nyöppning Mölndal

PHOTOBLOGGEN - en blogg om foto och bild

Här tar du del av produkttester, får produkt- och fototips, samt mycket inspiration! Vill du lära dig mer om din kamera och olika tillbehör? Då hittar du mycket här. Har du några frågor eller förslag på produkter du vill se i produkttesterna, får du gärna mejla oss: photobloggen@scandinavianphoto.se.

Landskapsfotografering

Natur-, djur- och landskapsfotografering är ett av de populäraste fotografiska områdena i Norden. Vår självklara närhet till naturen med allemansrätten, friluftsdagar och fjällvandring tillsammans med ett alltid skiftande väder och årstider ihop med närheten till intressanta motiv och platser har troligen gjort landskapsfotograferingen till en naturlig del hos oss skandinaviska fotografer. Just landskapsfotografering är också populärt av den anledningen att du snabbt kan få resultat, det finns en oändlig variation i bilderna och det behöver inte ta så lång tid att få till snygga bilder. Det krävs inte heller någon extrem utrustning såsom snabba kameror med långa teleobjektiv eller en hel fotostudio för att börja med landskapsfotografering, men vissa delar i utrustningen är direkt avgörande.

Nödvändig utrustning för landskapsfotografen

Kamera:

För att få ut det mesta ur din landskapsbild bör din kamera kunna fotografera i RAW-format. Bildfilerna ger dig högre dynamik och större färgdjup, två aspekter som är väldigt viktiga vid landskapsfotografering. Systemkameror lämpar sig bra då dessa både kan fotografera RAW och generellt har en större sensor än kompaktkameror, vilket också bidrar till bättre och mer färger samt högre dynamiskt omfång. Möjligheten att kunna ställa kameran i M-läge är nödvändigt och att kunna byta optik gör det också roligare för att få variation i dina landskapsbilder. Att kunna vinkla skärmen på din kamera gör det också mycket lättare när du fotograferar i låga vinkklar.

Här hittar du våra DSLR-kameror med RAW-format och vinklingsbar skärm.

Här hittar du våra kompakta systemkameror med RAW-format och vinklingsbar skärm.

Stativ:

Ett stativ är en absolut nödvändighet. Stativet används för att kunna maximera skärpan, använda långa slutartider, fotografera på natten och för att kunna lägga ihop flera exponeringar för att göra HDR, maska lager, skapa panoramabilder eller stacka/stapla bilderna för ett längre skärpedjup. Har du ett stativ med spagatläge så har du möjlighet att få låga vinklar på dina bilder.

Här hittar du våra stativ med spagatläge och och kulled.

Objektiv:

Om du redan äger eller köper en systemkamera är det mycket troligt att denna levererades med ett “kit-objektiv”, ett ganska enkelt, lite billigare objektiv i zoomomfånget 18-55mm för en APS-C och 28-80mm för en fullformatskamera. Detta objektiv brukar man klara sig helt utmärkt med till en början men efter hand kan du vilja utöka din grundutrustning med något ytterligare objektiv. Ett vidvinkelobjektiv ger dig möjlighet att få en bredare bild och ett teleobjektiv hjälper dig  att fånga och isolera detaljer som finns längre bort.

Tekniska termer

Det finns flera olika tekniska termer som dyker upp i samband med landskapsfotografering. Jag tänkte gå igenom vad de olika begreppen innebär och hur du kan nyttja teknikerna som begreppen innebär för att ge dig en djupare kunskap inom landskapsfotografering

  • Dynamiskt omfång
  • Tonemapping
  • HDR och gaffling/bracketing
  • Manuell maskning i lager
  • Skärpedjup
  • Diffraktion
  • Focus stacking

Dynamiskt omfång

När man pratar om en kameras dynamiska omfång så syftar man på hur många exponeringssteg sensorn kan uppfatta mellan ljust och mörkt. Detta blir intressant då du vill fotografera till exempel en solnedgång. Ofta blir du tvungen att välja mellan att fokusera på det ljusa ELLER det mörka i bilden, men som landskapsfotograf så vill vi ofta visa båda delarna. För att få ut det mesta av din kameras dynamiska omfång måste du använda RAW-formatet och det lägsta möjliga ISO-talet du kan. Därför är stativet intressant, även när det inte är helt mörkt.

Tonemapping

Tonemapping handlar om att presentera en bild med stort dynamiskt omfång på ett medium med litet dynamiskt omfång, som till exempel ett papper eller en skärm. Det finns flera olika metoder beroende på vilken effekt du önskar och vilket presentationmedium du ska använda.

HDR och gaffling/bracketing

High Dynamic Range, HDR, innebär att man tar flera olika exponeringar på samma scen och sedan lägger ihop dessa i ett program för HDR. Det finns många olika program på marknaden med liknande arbetsflöden och resultat. Principen är alltid densamma, att programmet blandar bilderna för att behålla så mycket som möjligt av bildinformationen i både ljusa och mörka delar. HDR är ett smidigt sätt att öka på det dynamiska omfånget drastiskt. Gaffling/bracketing är en inställning där kameran tar flera bilder i följd med ett eller flera exponeringssteg i skillnad. Problemet i HDR är om du har motiv som rör på sig, till exempel vatten som rör sig snabbt eller något som rör sig i bilden.

Manuell maskning i lager

Genom att använda flera bilder på samma sätt som till HDR-bilden kan du i till exempel Photoshop maska fram de ljusa eller mörka delarna ur bilderna via lagermasker. Detta är en metod som kan ge ett bättre och mer naturtroget resultat, men som kräver betydligt mer efterarbete och noggrannhet. Däremot fungerar manuell maskning bättre än HDR om du har rörelse i bilden som vatten eller personer. Manuell maskning ger dig också möjligheten att blanda två bilder från samma plats tagna vid olika tidpunkter, som till exempel blå-timmen över stenarna vid sjön tillsammans med vintergatan vid horisonten några timmar senare. Ett krav för att kunna ta en sådan bild är också ett stativ, så inte kameran flyttar på sig.

Tre bilder är sammanslagna till en HDR-bild. Klicka på bilderna för att se dom i full storlek.

Skärpedjup

Landskapsfotografer söker ofta efter det långa skärpedjupet, att få din scen skarp från förgrund till horisont, vilket ger åskådaren möjlighet att studera många olika element i bilden. Utmaningen ligger i att få ett väldigt långt skärpedjup, men god skärpa över hela bilden, oavsett brännvidd.

Diffraktion

Den snabba lösningen för att nå långt skärpedjup är att blända ner, problemet som kan uppstå är dock diffraktion. När ett objektiv bländas ner för hårt och ljuset måste pressas igenom en för liten bländaröppning så tappar bilden skärpan över hela ytan. Skärpedjupet är långt, men den generella skärpan försämras. Varje objektiv har en “skarpaste bländare”, där objektivet är som skarpast och som ger dig maximal skärpa. Om du vill fotografera motiv både nära frontlinsen och långt bort är det säkert att skärpedjupet räcker till ändå, även när du bländar ner och använder ett vidvinkel-objektiv.

Focus stacking

Genom att använda Focus-stacking så kan du blanda flera bilder med olika skärpedjup ovanpå varandra. Tekniken är väldigt populär vid extrem makrofotografering men fungerar i många fall även bra vid landskapsfotografering, speciellt om du har motiv nära frontlinsen samtidigt som du vill ha skärpa på horisonten. Photoshop CC har en automatiskt funktion för focus stacking men det går också att sköta det manuellt, precis som den manuella maskningen för tonemapping, fast med skärpan. Här är också rörelser från till exempel vatten en utmaning, men det går att lösa genom att “sudda ut” vattnet med långa slutartider.

Flera bilder med skärpan på olika plan. Skärpan är flyttad manuellt mellan varje bild och vattnet i pölen låg så pass still att det inte skapades några rörelser. Klicka på bilderna för att se dom i full storlek.

Viktigast av allt är ljuset

Det viktigaste vid landskapsfotografering är ljuset och att komma ut när det visar sig. En riktigt tidig morgon, innan solen går upp, med dimma över sjö och i skogen är en fantastisk upplevelse. Ett ganska säkert kort är också när solen går ner. Under morgon och kväll kan du ett mer släpande sidoljus som framhäver motiv genom skuggor och i andra färger än mitt på dagen.

Att hålla utkik på väderomslag brukar också löna sig, antingen när vädret skiftar från regn och mulet till klarare eller när ett oväder är på väg in. Då brukar det skapas dramatiska och intressanta molnformationer.

Givetvis kan du fotografera landskap på natten. En stjärnklar himmel med lite eller ingen måne på en plats med minimal ljusförorening ger dig goda förutsättningar för fina bilder på vintergatan.

Tidig morgon på Dummemosse i Jönköping. Dimman låg kvar samtidigt som solen gick upp.

 

Eftermiddag vid vätterstranden i Jönköping

Eftermiddag i Nepal. Solens sista strålar träffar Ama Dablam

Sedan är inte allt guld och gröna skogar när du fotografera landskap. Det finns tillfällen då molntäcket aldrig släpper, det kan vara kallt, regnigt, blåsigt och eländigt. Personligen kan jag tycka att det är uppoffringen som gör mödan värd. Att orka ta sig ut klockan fyra på morgonen gör att du kan få se saker som du annars missar, och kan få möjligheten att föreviga den scenen är något speciellt, för det är inte säkert att du får se den igen.



Fototips & Instruktioner,


Vi reserverar oss för eventuella fel i texter och på bilder samt slutförsäljning och orimliga prisfel.
Sitemap (xml)