Kamerors sensorstorlekar – vad är skillnaden mellan fullformat och APS-C?

Innehåll

Vad är en kamerasensor?

En bildsensor är en komponent i kameran som samlar upp det ljus som kommer in via objektivet, och sedan omvandlar till elektroniska signaler. Enkelt förklarat så är det sensorn som tar upp ljuset och skapar en bild. Sensorn består av en mängd pixlar som mäter ljusstyrkan från en specifik del av bilden. Storleken på bildsensorn påverkar kvaliteten på den skapade bilden. En större bildsensor har större pixlar och kan samla in mer ljus, vilket leder till en högre bildkvalitet och mindre brus.

Ursprunglingen fanns två typer av sensorer, CCD (Charge-coupled Device) och CMOS (Complementary Metal Oxide Semiconductor) men idag används uteslutande CMOS-sensorer i digitalkameror. CMOS är både billigare att tillverka och mer strömsnål än CCD.

Så påverkar sensorn bildkvaliteten

Fotografering går kort och gott ut på att samla in ljus så ytan är en avgörande faktor för bildkvalitet och slutresultat. Jämför med solcellspaneler – då är det lätt att förstå att större yta samlar in mer solljus än en mindre yta. En bildsensor i kameran jobbar efter samma princip.

Det är därför kompaktkameror tar bättre bilder än mobiltelefoner och systemkameror slår dem båda – en större enhet rymmer en större sensor helt enkelt. Med en större sensor blir både kamerahus och objektiv större. Fördelarna med en mindre kamerasensor är att både kameran och objektivet blir mindre, och är dessutom billigare eftersom de är enklare att tillverka. Sedan finns det mycket teknik utöver som samverkar för att skapa så bra bilder som möjligt, men i grund och botten är storleken på sensorn avgörande.

Vanliga sensorstorlekar

Det finns flera olika storlekar på bildsensorer och det kan vara bra att känna till begreppen och förstå skillnaderna när man ska köpa kamera. Det finns sensorer som inte är större än ett majskorn till mellanformatssensorn som har storlek som ett passfoto. Det är lätt att tro att fullformat skulle vara större än mellanformat, men så är alltså inte fallet. 

Sensor	Storlek	Exempel produktkategorier
Mellanformat	44 x 33 mm*	Professionella systemkameror
Fullformat	36 x 24 mm	Systemkameror, videokameror, PTZ-kameror
APS-C	23,5 x 15,6 mm*	Systemkameror, kompaktkameror
Micro 4/3	17,3 x 13 mm	Systemkameror, videokameror, drönare
1"	13,2 x 8,8 mm	Avancerade kompaktkameror, drönare, videokameror, PTZ-kameror
1/2,3"	6,17 x 4,55 mm	Kompaktkameror, mobiltelefoner, drönare, actionkameror, PTZ-kameror

* Storleken skiljer något beroende på kameratillverkare.

Det finns många fler olika små sensorer än 1/2,3" som skiljer någon millimeter upp eller ner. Dessa förekommer alla i samma produktkategorier, det vill säga kompaktkameror, mobiltelefoner, drönare, actionkameror och PTZ-kameror.

1"-sensorer är vanligast i kompaktkameror. Trots att de är ungefär dubbelt så stora som 1/2,3" så kan själva enheten fortfarande hållas liten och kompakt. Det finns till och med några få mobiltelefoner med 1"-sensor.

Micro 4/3-sensorn är framtagen av Olympus och Panasonic och som endast används av några få varumärken utöver dem – DJI för professionella drönare och Blackmagic Design för videokameror. 

APS-C-sensorn härstämmar från den analoga tiden och filmformatet APS (Advanced Photo System) som förekom i tre olika storlekar – Classic (C) med bildförhållande 3:2, High-definition (H) med bildförhållande 16:9 och Panorama (P) med ett bildförhållande på 1:3. Dagens APS-C-sensor är alltså en digital motsvarighet av det klassiska APS-formatet med ett bildförhållande på 3:2 och med nästan samma storlek som då. APS-C har blivit ett populärt alternativ till fullformat då den är billigare och även ger något mindre kameror och objektiv.

På samma sätt är även fullformatssensorn ett arv från analog kamerafilm. Den har samma storlek som standardstorleken på en 35 mm bildruta vilket var det vanligaste och populäraste filmformatet, även kallad småbildsformat. Så namnet fullformat kommer helt enkelt från att denna sensorstorlek fyller hela storleken av en analog bildruta. 

Analog film större än 36x24 mm kallades mellanformat, eller storformat om de var större än 130x100 mm. Mellanformat överlevde till den digitala eran och har idag en varierad storlek med vanligtvis 4:3 som sidförhållande.

Bildsensorer i systemkameror

Dagens systemkameror har en av de fyra största sensorerna nämnda ovan. Mellanformatskameror har länge varit enbart för professionella sammanhang, men har kommit ner i pris och når nu en bredare målgrupp. Helt klart vanligast är fullformat, APS-C och Micro 4/3 som riktar sig till den stora massan – allt från nybörjare, entusiaster, proffs och allt däremellan.

Sensorn syns i spegellösa systemkameror när du skruvar loss objektivet. Det gör det enkelt att se skillnaderna i sensorstorlek.

---

Till toppen av sidan

Kamerasensorns upplösning

Upplösningen anges i megapixlar (mp) och beror på antalet pixlar på sensorn. En gammal sanning var att ju högre upplösning, desto bättre kamera och att det var en viktig egenskap när man skulle välja ny utrustning. Idag är i stort sett alla kameror så pass högupplösta att det inte längre är lika viktig faktor, men självklart spelar upplösning fortfarande en viss roll. 

Ska dina bilder bara ska visas på skärmar behöver du inte tänka på kamerans upplösning alls. Även om det fortfarande stämmer att ju fler megapixlar desto större utskrifter så kommer du utan problem kunna skriva ut en A3 i hög kvalitet med dagens kameror. Däremot så kan du med fler megapixlar zooma in i dina bilder och beskära dem utan att kvaliteten försämras. Med det sagt så finns det andra egenskaper som är viktigare när det gäller vilken kvalitet bilderna kommer få.

Vad är pixlar?

En pixel är en bildpunkt – en punkt i bilden. En digital bild är uppbyggd av massor med pixlar där varje pixel har en viss färg. Zoomar man in tillräckligt mycket i en bild kan man se pixlarna som små kvadratiska rutor och tillsammans bildar dessa pixlar mosaik – en bild. I en lågupplöst bild är pixlarna få och större, och kan synas med blotta ögat i bildens normala storlek, medan högupplösta bilder har så små pixlar att du inte kan urskilja mosaiken, såvida du inte zoomar in jättemycket.

1 megapixel är 1 miljon pixlar (mega=miljon). Så en kamera med upplösning på 12 megapixlar har alltså en sensor med 12 miljoner pixlar.

Sensorstorlek och upplösning

Om man klämmer in 20 megapixlar i en mobiltelefon med en sensor på dryga 6x4 mm, så blir ju varje pixel extremt liten. Samma antal pixlar på en fullformatssensor – ungefär 30 gånger större yta – blir med andra ord mycket större. Då är det lätt att tänka att det skulle ge en pixligare bild, men så är inte fallet.

Större pixlar kan ta emot mer ljus än mindre pixlar och fullformatssensorn hanterar dessutom brus bättre än mindre sensorer, vilket gör att större pixlar resulterar i mindre korniga bilder. Risken för utfrätta områden, det vill säga pixlar som saknar bildinformation och blir helt vita, är dessutom större när pixlarna är mindre eftersom de snabbare fylls med ljus.

Pixeltäthet

Sensorstorlek, pixelstorlek och upplösning påverkar bildkvaliteten, men sambanden är komplexa och det är många faktorer som spelar in på det slutliga resultatet. Ytterligare en faktor är pixeltätheten som beskriver hur många pixlar som finns på sensorn. Ju fler bildpunkter på ytan, desto högre pixeltäthet. Som exempel ger 40 megapixlar högre pixeltäthet än 20 megapixlar på samma sensorstorlek.

Å andra sidan, en lägre pixeltäthet kan göra att kameran fungerar bättre i svagt ljus eftersom varje pixel är större och mer ljuskänslig. Detta kan vara användbart för fotografer som arbetar i situationer med dåligt ljus eller som behöver använda höga ISO-nivåer för att ta bilder i snabba rörelser, exempelvis en sportfotograf i en idrottshall. En lägre pixeltäthet innebär också snabbare behandlingstider och mindre filstorlekar, vilket är praktiskt när man vill göra snabba seriebildstagningar.

---

Till toppen av sidan

Fullformat vs APS-C?

En vanlig fråga man ställer sig när man börjar kolla upp kamerasensorer är vad som skiljer sig mellan fullformat och APS-C. Utöver själva storleksskillnaden som vi gått genom längre upp på sidan, så finns det fler skillnader. En fullformatssensor har högre dynamiskt omfång, vilket enkelt kan förklaras som spannet mellan de ljusaste och mörkaste pixlarna som registreras i fotot. Den större sensorn får också kortare skärpedjup, när du använder samma bildutsnitt som en mindre sensor, och kan med andra ord få suddigare bakgrund. Läs mer om det under vår sida om Bokeh och skärpedjup. Detta beror på att fullformatssensorn har vidare bildvinkel än APS-C och för att få samma bildutsnitt behöver du gå närmare motivet. 

Det som kan verka förvirrande är när du ska välja objektiv och du hittar objektiv som är anpassade för fullformat, men som har samma fattning som en APS-C-kamera. Det gör att du kan rent fysiskt sätta objektivet på båda typerna av kamera, men med olika resultat.

Ett objektiv anpassat för fullformat släpper in ljus för att täcka den större sensorytan. Det gör det möjligt att använda objektivet på en APS-C-kamera med mindre sensor (men kan kännas onödigt dyrt). Ett objektiv anpassat för APS-C-sensor däremot släpper inte in ljus för att täcka en fullformatssensor och bör heller inte användas med en fullformatskamera. Kolla in vår lista över objektivens beteckningar för att förstå vad objektiven passar till.

En viktig skillnad mellan fullformat och APS-C-sensor man bör känna till när man ska välja kamera är beskärningsfaktorn. 

Beskärningsfaktor & brännviddsförlängning

Beskärningsfaktor (crop factor på engelska) är ett begrepp som används för att beskriva hur mycket mindre en kamerans bildsensor är i förhållande till en fullformatssensor, och vad det gör för bildutsnitttet. Det beräknas genom att du delar ett värde från fullformatssensorns storlek med motsvarande värde hos den mindre sensorn (cropsensor), till exempel diagonalen eller längden.

Om vi tar fullformatssensorns bredd på 36 mm och delar med Sony eller Nikons APS-C-sensorbredd på 23,5 mm blir det 1,5, vilket alltså innebär en beskärningsfaktor på 1,5. Canons något mindre APS-C-sensor ger en beskärningsfaktor på 1,6 (36/22,3=1,6).

Beskärningsfaktor för de vanligaste sensorstorlekarna:

• Fullformat = 1
• APS-C Canon = 1,6
• APS-C Nikon, Sony, Fujifilm och Sigma = 1,5
• Micro 4/3 = 2
• 1"-sensor = 2,72

Vi kan jämföra detta med en projektor. Säg att du projicerar upp en bild och duken som du visar bilden på är för liten. Då kapas kanterna och hela bilden kommer inte synas på duken, men du får istället en förstorad bild av det som ryms på duken. På samma sätt blir det med en APS-C-sensor – objektivet projicerar upp en större bild än vad sensorn kan registrera.

Fullformatskamera, 70 mm

APS-C-kamera, 70 mm

Beskärningsfaktorn kan ses både som en nackdel och fördel, beroende på vad du vill fotografera. Vill du få med mer i bilden eller komma närmare? Nedan bilder är tagna med en fullformatskamera (Canon EOS 6D) och en APS-C-kamera (Canon EOS 70D) med samma objektiv (Tamron SP 24-70mm f/2,8 Di VC USD G2) på fyra olika brännvidder.

Varför vill man då ha det ena eller det andra formatet? Båda storlekarna har sina fördelar och passar för olika fotograferingstillfällen.

Fördelar med fullformat

Fullformat gillas framförallt av porträttfotografer för sin fina bokeh och av arkitektur-, bostads- och landskapsfotografer för den större vidvinkeln och högre dynamiska omfånget. Vidvinkel är värdefullt både för mäktiga naturbilder och för att få med mer i bilden i trånga utrymmen. Du kan även välja att beskära din bild i efterhand för att "komma närmare" om du önskar.

Sensorns högre ljuskänslighet med mindre bildbrus, särskilt vid höga ISO-inställningar gör dem också värdefulla vid fotografering inomhus i sämre belysning, eller utomhus vid svagt ljus.

Fördelar med APS-C

Brännviddsförlängningen och den förstorande effekten gillas å andra sidan av exempelvis sport-, fågel- och djurlivsfotografer som ofta befinner sig på avstånd från sina motiv. Tack vare beskärningsfaktorn är det som om de alltid hade en telekonverter på sina kameror och kan spara in pengar på dyrare objektiv med mer tele. Exempelvis kommer ett objektiv med brännvidd 70-300 mm upplevas som 112-480 mm på en APS-C-kamera.

Den mindre sensorn resulterar i kompaktare och lättare kameror vilket gillas av rese- och streetfotografer och den lägre prislappen gör dem till perfekta systemkameror för nybörjaren som vill uppgradera från mobiltelefon eller kompaktkamera.