Kamerors sensorstorlekar – vad är skillnaden mellan fullformat och APS-C?
Sensorn i en kamera kan jämföras med filmen i en analog kamera. Den registrerar ljuset som faller in från objektivet och omvandlar det till ett foto. Det finns bildsensorer i olika format som är bra att känna till när man ska köpa systemkamera. Här tittar vi närmare på just kamerasensorer, de olika storlekarna och vad som skiljer dem åt.
Innehåll
Vad är en kamerasensor?
En bildsensor är en komponent i kameran som samlar upp det ljus som kommer in via objektivet, och sedan omvandlar till elektroniska signaler. Enkelt förklarat så är det sensorn som tar upp ljuset och skapar en bild. Sensorn består av en mängd pixlar som mäter ljusstyrkan från en specifik del av bilden. Storleken på bildsensorn påverkar kvaliteten på den skapade bilden. En större bildsensor har större pixlar och kan samla in mer ljus, vilket leder till en högre bildkvalitet och mindre brus.
Ursprunglingen fanns två typer av sensorer, CCD (Charge-coupled Device) och CMOS (Complementary Metal Oxide Semiconductor) men idag används uteslutande CMOS-sensorer i digitalkameror. CMOS är både billigare att tillverka och mer strömsnål än CCD.
Så påverkar sensorn bildkvaliteten
Fotografering går kort och gott ut på att samla in ljus så ytan är en avgörande faktor för bildkvalitet och slutresultat. Jämför med solcellspaneler – då är det lätt att förstå att större yta samlar in mer solljus än en mindre yta. En bildsensor i kameran jobbar efter samma princip.
Det är därför kompaktkameror tar bättre bilder än mobiltelefoner och systemkameror slår dem båda – en större enhet rymmer en större sensor helt enkelt. Med en större sensor blir både kamerahus och objektiv större. Fördelarna med en mindre kamerasensor är att både kameran och objektivet blir mindre, och är dessutom billigare eftersom de är enklare att tillverka. Sedan finns det mycket teknik utöver som samverkar för att skapa så bra bilder som möjligt, men i grund och botten är storleken på sensorn avgörande.
Vanliga sensorstorlekar
Det finns flera olika storlekar på bildsensorer och det kan vara bra att känna till begreppen och förstå skillnaderna när man ska köpa kamera. Det finns sensorer som inte är större än ett majskorn till mellanformatssensorn som har storlek som ett passfoto. Det är lätt att tro att fullformat skulle vara större än mellanformat, men så är alltså inte fallet.
Sensor | Storlek | Exempel produktkategorier |
Mellanformat | 44 x 33 mm* | Professionella systemkameror |
Fullformat | 36 x 24 mm | Systemkameror, videokameror, PTZ-kameror |
APS-C | 23,5 x 15,6 mm* | Systemkameror, kompaktkameror |
Micro 4/3 | 17,3 x 13 mm | Systemkameror, videokameror, drönare |
1" | 13,2 x 8,8 mm | Avancerade kompaktkameror, drönare, videokameror, PTZ-kameror |
1/2,3" | 6,17 x 4,55 mm | Kompaktkameror, mobiltelefoner, drönare, actionkameror, PTZ-kameror |
* Storleken skiljer något beroende på kameratillverkare.
Det finns många fler olika små sensorer än 1/2,3" som skiljer någon millimeter upp eller ner. Dessa förekommer alla i samma produktkategorier, det vill säga kompaktkameror, mobiltelefoner, drönare, actionkameror och PTZ-kameror.
1"-sensorer är vanligast i kompaktkameror. Trots att de är ungefär dubbelt så stora som 1/2,3" så kan själva enheten fortfarande hållas liten och kompakt. Det finns till och med några få mobiltelefoner med 1"-sensor.
Micro 4/3-sensorn är framtagen av Olympus och Panasonic och som endast används av några få varumärken utöver dem – DJI för professionella drönare och Blackmagic Design för videokameror.
APS-C-sensorn härstämmar från den analoga tiden och filmformatet APS (Advanced Photo System) som förekom i tre olika storlekar – Classic (C) med bildförhållande 3:2, High-definition (H) med bildförhållande 16:9 och Panorama (P) med ett bildförhållande på 1:3. Dagens APS-C-sensor är alltså en digital motsvarighet av det klassiska APS-formatet med ett bildförhållande på 3:2 och med nästan samma storlek som då. APS-C har blivit ett populärt alternativ till fullformat då den är billigare och även ger något mindre kameror och objektiv.
På samma sätt är även fullformatssensorn ett arv från analog kamerafilm. Den har samma storlek som standardstorleken på en 35 mm bildruta vilket var det vanligaste och populäraste filmformatet, även kallad småbildsformat. Så namnet fullformat kommer helt enkelt från att denna sensorstorlek fyller hela storleken av en analog bildruta.
Analog film större än 36x24 mm kallades mellanformat, eller storformat om de var större än 130x100 mm. Mellanformat överlevde till den digitala eran och har idag en varierad storlek med vanligtvis 4:3 som sidförhållande.
Bildsensorer i systemkameror
Dagens systemkameror har en av de fyra största sensorerna nämnda ovan. Mellanformatskameror har länge varit enbart för professionella sammanhang, men har kommit ner i pris och når nu en bredare målgrupp. Helt klart vanligast är fullformat, APS-C och Micro 4/3 som riktar sig till den stora massan – allt från nybörjare, entusiaster, proffs och allt däremellan.
Sensorn syns i spegellösa systemkameror när du skruvar loss objektivet. Det gör det enkelt att se skillnaderna i sensorstorlek.
Mellanformat
Fullformat
APS-C
Micro 4/3
Kamerasensorns upplösning
Upplösningen anges i megapixlar (mp) och beror på antalet pixlar på sensorn. En gammal sanning var att ju högre upplösning, desto bättre kamera och att det var en viktig egenskap när man skulle välja ny utrustning. Idag är i stort sett alla kameror så pass högupplösta att det inte längre är lika viktig faktor, men självklart spelar upplösning fortfarande en viss roll.
Ska dina bilder bara ska visas på skärmar behöver du inte tänka på kamerans upplösning alls. Även om det fortfarande stämmer att ju fler megapixlar desto större utskrifter så kommer du utan problem kunna skriva ut en A3 i hög kvalitet med dagens kameror. Däremot så kan du med fler megapixlar zooma in i dina bilder och beskära dem utan att kvaliteten försämras. Med det sagt så finns det andra egenskaper som är viktigare när det gäller vilken kvalitet bilderna kommer få.
Vad är pixlar?
En pixel är en bildpunkt – en punkt i bilden. En digital bild är uppbyggd av massor med pixlar där varje pixel har en viss färg. Zoomar man in tillräckligt mycket i en bild kan man se pixlarna som små kvadratiska rutor och tillsammans bildar dessa pixlar mosaik – en bild. I en lågupplöst bild är pixlarna få och större, och kan synas med blotta ögat i bildens normala storlek, medan högupplösta bilder har så små pixlar att du inte kan urskilja mosaiken, såvida du inte zoomar in jättemycket.
1 megapixel är 1 miljon pixlar (mega=miljon). Så en kamera med upplösning på 12 megapixlar har alltså en sensor med 12 miljoner pixlar.
Sensorstorlek och upplösning
Om man klämmer in 20 megapixlar i en mobiltelefon med en sensor på dryga 6x4 mm, så blir ju varje pixel extremt liten. Samma antal pixlar på en fullformatssensor – ungefär 30 gånger större yta – blir med andra ord mycket större. Då är det lätt att tänka att det skulle ge en pixligare bild, men så är inte fallet.
Större pixlar kan ta emot mer ljus än mindre pixlar och fullformatssensorn hanterar dessutom brus bättre än mindre sensorer, vilket gör att större pixlar resulterar i mindre korniga bilder. Risken för utfrätta områden, det vill säga pixlar som saknar bildinformation och blir helt vita, är dessutom större när pixlarna är mindre eftersom de snabbare fylls med ljus.
Pixeltäthet
Sensorstorlek, pixelstorlek och upplösning påverkar bildkvaliteten, men sambanden är komplexa och det är många faktorer som spelar in på det slutliga resultatet. Ytterligare en faktor är pixeltätheten som beskriver hur många pixlar som finns på sensorn. Ju fler bildpunkter på ytan, desto högre pixeltäthet. Som exempel ger 40 megapixlar högre pixeltäthet än 20 megapixlar på samma sensorstorlek.
En hög pixeltäthet kan ge högre detaljrikedom och skärpa i bilderna, vilket kan vara särskilt användbart för fotografer som vill fånga fina detaljer i landskap, arkitektur eller porträtt. En hög pixeltäthet gör det också möjligt att beskära bilden utan att förlora för mycket kvalitet. Dock kan det leda till brus och försämrad prestanda vid höga ISO-nivåer samt att det genererar större bildfiler och längre behandlingstider för att hantera all data.
"Lägre pixeltäthet kan göra att kameran fungerar bättre i svagt ljus."
Å andra sidan, en lägre pixeltäthet kan göra att kameran fungerar bättre i svagt ljus eftersom varje pixel är större och mer ljuskänslig. Detta kan vara användbart för fotografer som arbetar i situationer med dåligt ljus eller som behöver använda höga ISO-nivåer för att ta bilder i snabba rörelser, exempelvis en sportfotograf i en idrottshall. En lägre pixeltäthet innebär också snabbare behandlingstider och mindre filstorlekar, vilket är praktiskt när man vill göra snabba seriebildstagningar.
Fullformat vs APS-C?
En vanlig fråga man ställer sig när man börjar kolla upp kamerasensorer är vad som skiljer sig mellan fullformat och APS-C. Utöver själva storleksskillnaden som vi gått genom längre upp på sidan, så finns det fler skillnader. En fullformatssensor har högre dynamiskt omfång, vilket enkelt kan förklaras som spannet mellan de ljusaste och mörkaste pixlarna som registreras i fotot. Den större sensorn får också kortare skärpedjup, när du använder samma bildutsnitt som en mindre sensor, och kan med andra ord få suddigare bakgrund. Läs mer om det under vår sida om Bokeh och skärpedjup. Detta beror på att fullformatssensorn har vidare bildvinkel än APS-C och för att få samma bildutsnitt behöver du gå närmare motivet.
Det som kan verka förvirrande är när du ska välja objektiv och du hittar objektiv som är anpassade för fullformat, men som har samma fattning som en APS-C-kamera. Det gör att du kan rent fysiskt sätta objektivet på båda typerna av kamera, men med olika resultat.
Ett objektiv anpassat för fullformat släpper in ljus för att täcka den större sensorytan. Det gör det möjligt att använda objektivet på en APS-C-kamera med mindre sensor (men kan kännas onödigt dyrt). Ett objektiv anpassat för APS-C-sensor däremot släpper inte in ljus för att täcka en fullformatssensor och bör heller inte användas med en fullformatskamera. Kolla in vår lista över objektivens beteckningar för att förstå vad objektiven passar till.
En viktig skillnad mellan fullformat och APS-C-sensor man bör känna till när man ska välja kamera är beskärningsfaktorn.
Beskärningsfaktor & brännviddsförlängning
Beskärningsfaktor (crop factor på engelska) är ett begrepp som används för att beskriva hur mycket mindre en kamerans bildsensor är i förhållande till en fullformatssensor, och vad det gör för bildutsnitttet. Det beräknas genom att du delar ett värde från fullformatssensorns storlek med motsvarande värde hos den mindre sensorn (cropsensor), till exempel diagonalen eller längden.
Om vi tar fullformatssensorns bredd på 36 mm och delar med Sony eller Nikons APS-C-sensorbredd på 23,5 mm blir det 1,5, vilket alltså innebär en beskärningsfaktor på 1,5. Canons något mindre APS-C-sensor ger en beskärningsfaktor på 1,6 (36/22,3=1,6).
Beskärningsfaktor för de vanligaste sensorstorlekarna:
- Fullformat = 1
- APS-C Canon = 1,6
- APS-C Nikon, Sony, Fujifilm och Sigma = 1,5
- Micro 4/3 = 2
- 1"-sensor = 2,72
Denna beskärning ger en skenbar brännviddsförlängning. Ett foto taget med till exempel APS-C-sensor kommer upplevas som mer inzoomad jämfört med samma brännvidd i fullformat. Brännvidden är såklart fortfarande densamma, oavsett vilken kamera du sätter objektivet på, men bilden från en cropsensor kommer visa ett snävare bildutsnitt, som kan jämföras med en högre brännvidd med fullformatssensor.
För att räkna ut den motsvarande upplevda brännvidden hos cropsensorn, så gångas den med lika mycket som beskärningsfaktorn – alltså 1,5 gånger för Nikon och Sony, och 1,6 gånger för Canon. Så ett 50 mm-objektiv på en APS-C-kamera motsvarar en fullformatsbild på 75 respektive 80 mm. Du kommer alltså närmare och får ett mer inzoomat foto med en APS-C-sensor än med fullformat.
"Ett foto taget med APS-C-sensor kommer upplevas som mer inzoomad jämfört med samma brännvidd i fullformat."
Vi kan jämföra detta med en projektor. Säg att du projicerar upp en bild och duken som du visar bilden på är för liten. Då kapas kanterna och hela bilden kommer inte synas på duken, men du får istället en förstorad bild av det som ryms på duken. På samma sätt blir det med en APS-C-sensor – objektivet projicerar upp en större bild än vad sensorn kan registrera.
Beskärningsfaktorn kan ses både som en nackdel och fördel, beroende på vad du vill fotografera. Vill du få med mer i bilden eller komma närmare? Nedan bilder är tagna med en fullformatskamera (Canon EOS 6D) och en APS-C-kamera (Canon EOS 70D) med samma objektiv (Tamron SP 24-70mm f/2,8 Di VC USD G2) på fyra olika brännvidder.
Fullformatssensor
24 mm
35 mm
50 mm
70 mm
APS-C-sensor
24 mm
35 mm
50 mm
70 mm
Varför vill man då ha det ena eller det andra formatet? Båda storlekarna har sina fördelar och passar för olika fotograferingstillfällen.
Fördelar med fullformat
Fullformat gillas framförallt av porträttfotografer för sin fina bokeh och av arkitektur-, bostads- och landskapsfotografer för den större vidvinkeln och högre dynamiska omfånget. Vidvinkel är värdefullt både för mäktiga naturbilder och för att få med mer i bilden i trånga utrymmen. Du kan även välja att beskära din bild i efterhand för att "komma närmare" om du önskar.
Sensorns högre ljuskänslighet med mindre bildbrus, särskilt vid höga ISO-inställningar gör dem också värdefulla vid fotografering inomhus i sämre belysning, eller utomhus vid svagt ljus.
Fördelar med APS-C
Brännviddsförlängningen och den förstorande effekten gillas å andra sidan av exempelvis sport-, fågel- och djurlivsfotografer som ofta befinner sig på avstånd från sina motiv. Tack vare beskärningsfaktorn är det som om de alltid hade en telekonverter på sina kameror och kan spara in pengar på dyrare objektiv med mer tele. Exempelvis kommer ett objektiv med brännvidd 70-300 mm upplevas som 112-480 mm på en APS-C-kamera.
Den mindre sensorn resulterar i kompaktare och lättare kameror vilket gillas av rese- och streetfotografer och den lägre prislappen gör dem till perfekta systemkameror för nybörjaren som vill uppgradera från mobiltelefon eller kompaktkamera.
Tveka inte att höra av dig till oss om du vill ha hjälp att hitta rätt utrustning för dina behov. Du är varmt välkommen att kontakta våra experter för rådgivning, support och köphjälp på 0770-77 11 00 eller via vårt kontaktformulär. Du kan även besöka oss i våra butiker i Stockholm, Malmö eller Borås. Kolla in alla produktnyheter och lärorika kunskapsinlägg som hjälper dig att utvecklas ännu mer i ditt kreativa skapande. Missa inte heller att bli medlem i vårt community där du kan träffa likasinnade och inspireras av andra kreatörer!
Mer kunskap
10
feb
Vilken systemkamera ska jag köpa?
Vad ska jag som nybörjare tänka på innan jag köper kamera? Vilken systemkamera passar mig bäst och vilka funktioner är viktiga? Oavsett om du ska du köpa din första systemkamera eller uppgradera till en ny kan det finnas många frågor. I vår köpguide hjälper vi dig genom att reda ut frågetecken och lista vad du ska tänka på för att hitta den systemkamera som passar dig bäst.
Läs mer20
jan
Bokeh och skärpedjup
Vill du få suddig bakgrund på dina foton? Att göra bakgrunden oskarp genom ett kort skärpedjup i foton är ett effektivt sätt att skapa en proffsigare känsla av exempelvis porträtt av både människor och djur, men kan användas i flera olika sammanhang. Ett annat ord för suddig bakgrund är "bokeh", som används för att benämna oskärpans kvalitet och karaktär. Lär dig mer om skärpedjup och bokeh här.
Läs mer4
okt
Slutartid – hur fungerar kamerans slutare?
Kamerans slutare styr slutartiden som påverkar hur länge slutaren är öppen och sensorn exponeras för ljus. Ju längre slutartid du väljer, desto mer ljus kommer in i kameran – och tvärtom. Kort slutartid fryser rörelser medan en lång slutartid får med händelser under längre tid i bilden.
Läs mer1
sep
Brännvidd
Ordet brännvidd är ofrånkomligt när man pratar om objektiv och fotografering. Men vad betyder det och vad innebär det när du fotograferar? Vilken brännvidd passar bäst för porträtt och varför ska jag ha ett teleobjektiv på safariresan? Vi förklarar allt om objektivet brännvidd här för att du lättare ska förstå din kamera.
Läs mer16
okt
Systemkamerans inställningar – lär känna din kamera
Hur hänger bländare, slutare och ISO ihop egentligen? Ska jag fotografera i Jpeg eller Raw? Vad betyder alla bokstäver och symboler på kamerans programvalsratt? Vi hjälper dig förstå systemkameran och hur alla inställningar fungerar här.
Läs mer1
jan
Bländare i kameran – så funkar det
Bländaren är öppningen i objektivet som släpper in ljus till kamerans sensorn för att ett foto ska bli till. Öppningen, eller hålet, sitter i objektivet och kan liknas vid ögats pupill. Precis som pupillen kan bländaren vara olika stor och släppa in olika mycket ljus, beroende på hur mörkt eller ljust det är, men bländaren påverkar också fotots skärpedjup.
Läs merScandinavian Photo
2023-03-17
Dela