Lär dig mer om datorskärmar
Vilken skärm ska jag köpa? Att välja en skärm till din dator kan vara en djungel och olika typer av arbete kräver sin specifika skärm. Här går vi igenom egenskaper som kan vara bra att tänka på så att du hittar en datorskärm som passar just dig.
Olika paneler
Panelen på en skärm är där själva bilden visas. Här kan du läsa om Twisted Nematic (TN), Vertical Alignment (VA) och In-Plane-Switching (IPS) som är de vanligaste panelerna och se exempel på vilka användningsområden de passar till.
VA
VA är en panel som går att använda till mycket. Den har ett större färgomfång än TN men inte är riktigt lika snabba i responsen. De har en responstid på mellan 2–3ms och en uppdateringsfrekvens på upp till 200Hz. Även kontrastförhållandet är högre vilket gör dem fördelaktiga vid HDR. Av den anledningen används dem ofta till TV-apparater.
Passar dig som spelar men också dig som arbetar med video eller behöver en allt-i-allo-skärm som ger en bra bildkvalitet.
IPS
IPS är en panel med bred betraktningsvinkel och fantastiska fäger som ofta har en bred färgrymd. De senaste åren har även responstid och uppdateringsfrekvensen på dessa paneler förbättrasts och ligger nu på ungefär samma nivå som en VA-panel. Från en IPS-panel kommer du upp i 150–160Hz. Kontrastförhållandet når högre på en IPS-skärm och i kombination med en bred färgrymd har de bättre HDR än VA-paneler.
Passar dig som jobbar mycket med grafik och bilder och som vill ha en skärm med brett färgomfång med exakta färger. Det är också en perfekt skärm för kontoret då du får hög skärpa och en bred betraktningsvinkel.
TN
TN är den äldsta paneltypen och den som många klassar som den ursprungliga LCD-skärmen. De här skärmarna har länge varit dominerande som gaming-skärmar då de haft en pixeluppdatering på 1ms eller snabbare. Andra fördelar med dessa paneler är att de kan hantera upp till 240Hz och även är kända för att ha exakta svärta . En nackdel med TN-paneler är dock att de har en lägre färgrymd och kontrast.
Passar dig som vill ha den snabbaste responsen på skärm för exempelvis gaming och kan tumma på egenskaper som färg och bildkvalitet.
Upplösning
Upplösningen anger hur många pixlar som skärmen är uppbyggd utav. Det anges i antalet pixlar på bredden gånger antalet pixlar på höjden. Högre upplösning ger en mer detaljerad bild. Förutom antalet pixlar brukar man också prata om PPI (pixels per inch). En upplösning på 1920 x 1080 kommer se olika ut på en 24" skärm jämfört med en 32" skärm eftersom ytan är större men antalet pixlar är densamma. Därför kan det vara extra viktigt att tänka på upplösningen om du funderar på att köpa en större skärm.
Full HD
Upplösningen behöver vara minst 1920 x 1080p för att räknas som Full HD. Det har under en lång tid varit en vanlig standard för olika typer av skärmar. Streamingtjänster har Full HD som standard, men många har även börjat erbjuda alternativ för högre upplösning.
Passar dig som utför främst kontorsarbete eller spelar spel som inte kräver högre pixel-täthet eller detaljer.
WQHD
WQHD är en upplösning som uppmäter minst 2560 x 1440p. WQHD står för Wide Quad High Definition och det är en upplösning som används främst inom dataskärmar. WQHD benäms ofta som 2K och det är steget mellan Full HD och 4K.
Passar dig som använder din skärm främst till spel och bildredigering, men också för dig som vill ha en större skärm med bättre pixel-täthet.
4K
Egentligen behöver man uppnå 4096 x 2160p för att skärmen ska få kallas 4K, men ofta benämns upplösningen 3840 x 2160p också som 4K. Korrekt term är egentligen Ultra HD eller UHD. 4K börjar bli alltmer standard idag, framförallt inom video.
Passar dig som redigerar bilder eller video-material med 4K-upplösning.
5K
5K har en upplösning på 5120 x 2880p. Det har länge varit den högsta upplösningen som erbjudits inom dataskärmar på den kommersiella marknaden. 5K föredras av många kreatörer på professionell nivå då det har återgett mest detaljer på ett foto då du kan få upp det i faktiskt återgivning av varje enkild pixel.
Passar dig som redigerar foto och film på hög nivå och vill få full återgivning av bildens pixlar.
8K
8K är benämningen för en upplösning på minst 7680 × 4320p. Även om man börjar stöta på begreppet 8K alltmer så står 8K-skärmar överlag för en väldigt liten del av den totala mängden enheter. Dataskärmar med 8K-upplösning är fortfarande väldigt ovanligt. De få kommersiella produkterna som finns är dyra och saknar ofta andra viktiga funktioner, exempelvis stöd för HDR.
Passar dig som måste ha 8K för ditt arbete inom framför allt videoredigering.
Anslutningar
Vid val av skärm kan det vara bra att fundera på hur man ska koppla in sin dator och vilken typ av videoingågnar som behövs. Tidigare har det varit vanligt ha flera olika portar till olika funktioner. Idag går det mer och mer åt att en anslutning ska lösa alla funktioner. Nedan listar vi de vanligaste ingångarna och förklarar dess skillnader.
DVI
Det här är en analog videoutgång som kom efter VGA. Den finns i tre olika kontakter av DVI där de vanligaste är DVI-D för en digital överföring och DVI-I för digital och analog överföring. DVI-D används likt en HDMI och kan enkelt anslutas till en HDMI-kabel med en adapter.
DisplayPort
Även denna port överför digital bild mellan datorn och skärmen. DisplayPort 1.2 är kompatibel med okomprimerad 8K (30Hz) och med komprimering upp till 8K UHD (60Hz). Har du version 1.2 eller senare på din DisplayPort kan du dessutom ansluta flera skärmar i en kedja (Daisy Chain). Det gör att du endast behöver en sladd till datorn även fast du har flera skärmar.
HDMI
Det här ett av de vanligaste gränssnitten för överföring av ljud och bild. Det finns idag i de flesta skärmar och även i TV-apparater. HDMI finns i fyra olika versioner där de vanligaste idag är version 1.4 och 2.0. Version 1.4 stödjer 4K (30Hz/24Hz) och version 2.0 har ytterligare något snabbare överföringshastigheter och är kompatibel med 4K (60Hz). Viktigt att tänka på är också att du använder rätt kabel för att få ut maximal effekt av din HDMI-port.
USB-C
USB-C är den senaste typen av gränssnitt och är också den minsta storleken som dessutom överför både video, ljud, filer och Power Delivery av enheter. En av de kanske största fördelarna med att använda en skärm med USB-C-port är att du bara behöver använda en kabel från datorn. Videosignalen är detsamma som DisplayPort vilket gör att även denna klarar av upplösning på upp till 8K (60Hz). Det ihop med ljudsignal, filöverföring och upp till 100W strömförsörjning gör USB-C väldigt mångsidig.
USB-C kommer i tre olika hastigheter:
- USB 2.0 – 480MB/s
- USB 3.1 Gen 1 – 5GB/s
- USB 3.1 Gen 2 – 10GB/s
Kom ihåg att dubbelkolla specifikationen vid val av skärm med USB-C. Dels för att se hur mycket ström (watt) den kan leverera. I genomsnitt kräver en bärbar dator mellan 40–60W för standardanvändning. Gör du mer grafikkrävande uppgifter på datorn som videorendering och 3D-grafik kan den behöva upp till 85–100W. En annan del som är viktig att kolla upp är kompabilitet till videostöd på dina enheter. Flera datorer och skärmar med USB-C-port har inte alla funktioner aktiva och då inte heller stöd för video eller strömförsörjning.
Thunderbolt
Även om det ser ut som en USB-C vid första anblick är Thunderbolt en annan typ av protokoll. Det är en populär port på framför allt Apple-produkter. Detta protokoll har en snabbare överföringshastighet (upp till 40GB/s) och kräver en speciell kabel för att koppla samman två Thunderbolt-enheter.
Färgrymd
Färgskala, färgrymd, färgspektrum, färgomfång – kärt barn har många namn. Färgrymd bestäms av vilket intervall av färger som kan visas eller spelas in av din enhet.
sRGB
Standardfärgen för datorer är sRGB och även i de flesta fall är produkter som har en LCD-skärm så som skrivare, digitalkameror och andra enheter konfigurerade för att återge sRGB så exakt som möjligt. Nackdelen med sRGB är att det är ett väldigt smalt färgspektrum som inte tar med mättade färger. Flera kameror och skrivare idag kan återge ett bredare färgspektrum för att återge mer levande färger.
Adobe RGB
Adobe RGB togs fram av Adobe Systems 1998 som är tillverkare av redigeringsprogram så som Photoshop och Lightroom. Adobe RGB är färgstandard som blivit allt vanligare i flera bildskärmar för möta efterfrågan hos Adobe-användare och för att återge en professionell färgmiljö vid redigering och utskrift av bilder.
NTSC
Den här färgrymden är en standard för analog TV och är nära mättnaden i Adobe RGB. Det här färgomfånget används vanligen inom videoproduktion och återfinns ofta i bildskärmar som används för videoredigering och rörligt material.
Rec.2020
Rec.2020, eller BT.2020 som det också kallas, är den rekommenderade standarden för Ultra HD och 8K format inom produktion för projektor och tv. Det ger jämfört med det tidigare Rec.709 ett bredare spektrum av färg och kontrast samt att det har stöd för högre ljusstyrka på upp till 10000 nits. Rec.2020 är populärast bland dem som jobbar med videoeditering.
DCI-P3
DCI-P3 ger en ökning med minst 25% förbättrad färgåtergivning jämförelsevis mot sRGB och är utformat med Ultra HD och HDR i åtanke. DCI-P3 ser du framförallt mer och mer inom kategorin spelskärmar och skärmar med högre uppdateringsfrekevens. DCI-P3 är ett bra val för dig som jobbar med bild mot digitala medier.
Display P3
Display P3 ger mer klarhet och mättnad i färgerna, framförallt inom det röda och gröna spektrumet. Vit- och gammapunkten ändrades och vidgades från det som är i sRGB till det som blev Display P3. P3 fungerar bra både för foto- och video-redigering. Display P3 ser du främst i skärmar från Apple.
Vilken färgrymd passar mitt arbete?
När du läser specifikationer på skärmar kan du ofta läsa 100% sRGB eller kanske 95% Adobe RGB. Det betyder att skärmen kan återge 95% av Adobe RGB-färgstandard. Som användare får du själv avgöra vad skärmen ska användas till och vilken färgrymd du behöver.
Om du i första hand arbetar med foton och utskrifter kan Adobe RGB vara den bästa färgrymden för dig. Ska du i stället endast arbeta online och dela bilder på webbsidor, Facebook eller andra online plattformar är kanske sRGB tillräckligt för dig – då webbläsare idag endast kan visa sRGB. DCI-P3 eller Display P3 passar också bra för dig som jobbar med bild mot digitala medier.
Om ditt arbete till största del består av videoredigering är det idag vanligt att arbete i DCI-P3 eller Display P3 som till fullo kan återge en livfull färgskala anpassade för digitala projektorsystem. Rec.2020 är en annan populär standard inom videoredigering.
Kalibrering
Hur vet du om färgerna i din datorskärm stämmer? Även om två skärmar av samma modell tillverkas på samma sätt så är det inte säkert att färgen återges på rätt eller ens liknande sätt. Därför rekommenderas kalibrering av skärmen, speciellt för dig som jobbar professionellt med foto och film. Att kalibrera din datorskärm säkerställer att färgerna som återges är korrekta och att ljusstyrkan och kontrasten är optimal. Detta motverkar utskrifter av antalet testbilder och att bilden ser annorlunda ut på olika plattformar.
Utrustning för kalibrering
För att kalibrera använder man en sensor och/eller ett färgkort. Färgkortet använder du när du fotar för att stämma av hur färgerna ser ut på skärmen motsvarande i verkligheten. En sensor är en digital enhet som läser av skärmens färger externt så att skärmen kan ställas in korrekt för bästa möjliga färgåtergivning. För datorskärmar, speciellt på laptops, rekommenderas det att kalibrering utförs var 4-6 vecka då värmeskillnaderna och yttre påverkningar gör att parametrarna förändras över tid.
Uppdateringsfrekvens
Uppdateringsfrekvens, Hz eller FPS. Du kanske har hört talas som något utav det, men inte riktigt förstått vad det står för. Uppdateringsfrekvensen i en skärm anger hur många bilder per sekund skärmen klarar av att visa. Det anges i Hz, t.ex. 60Hz. FPS står för frames per second, översatt blir det just bilder per sekund. Hur många FPS man får är dock i samspel med vad datorn klarar av. Du kan aldrig få ut mer än det som är angett på din monitor, men om du spelar ett påfrestande spel kan det vara så att datorn bara orkar med att skicka ut ett lägre antal.
Hur mycket Hz behöver jag?
Om du använder din skärm för främst redigering eller annat kreativt skapande så räcker 60-75Hz. De flesta monitorer som är avsedda för foto- och videoredigering har sällan mer än 60Hz. Det kan dock vara en fördel att ha högre Hz om man jobbar med animation eller specialeffekter inom film då man undviker så kallad "motion blur".
Inom spel pratar man ofta mer om Hz då det bidrar till en mer flytande upplevelse. Vanligtvis brukar man säga att 120Hz är minsta för att det ska räknas som en spelskärm, men idag finns det skärmar som har en uppdateringsfrekvens på över 300Hz.
Tveka inte att höra av dig till oss om du vill ha hjälp att hitta rätt utrustning för dina behov. Du är varmt välkommen att kontakta våra experter för rådgivning, support och köphjälp på 0770-77 11 00 eller via vårt kontaktformulär. Du kan även besöka oss i våra butiker i Stockholm, Malmö eller Borås. Kolla in alla produktnyheter och lärorika kunskapsinlägg som hjälper dig att utvecklas ännu mer i ditt kreativa skapande. Missa inte heller att bli medlem i vårt community där du kan träffa likasinnade och inspireras av andra kreatörer!