Guide till rätt bildstorlek

Digitala bildstorlekar

Sociala medier såsom Facebook och Instagram hanterar miljontals bildfiler varje dag. Därför komprimerar en datorstyrd algoritm alla bilder som laddas upp på deras plattform, för att de ska ta mindre plats och gå snabbare att ladda i flödet. Men ibland blir inte resultaten helt optimala. Därför kan det vara bra att ha koll på vilka format Instagram och Facebook utgår från, för att lämna så lite beslut som möjligt åt algoritmen.

Instagram har i dagsläget en maxbredd på 1080 pixlar på alla bilder som laddas upp. Det gör att om du laddar upp en bild som är mindre än 1080 pixlar bred, så skalas den upp och blir oskarp. Laddar du upp en bredare bild än 1080 pixlar riskerar du att få s.k. artefakter i din bild. Artefakter kan upplevas som grynighet eller "blockighet" i bilden. Det beror på att algoritmen själv försöker få plats med originalbilden och dess detaljer på ett färre antal pixlar. Därför är det mest optimala att du gör en del av jobbet åt algoritmen.

Det spelar även roll vilket bildförhållande din bild har. Instagram accepterar bilder från 1.91:1 till 4:5, det vill säga att bilder inom dessa förhållanden inte beskärs. Bilder utanför dessa ramar beskärs automatiskt, vilket riskerar att ändra bildkompositionen. Det bästa är att du beskär bilden redan i ditt bildredigeringsprogram innan du exporterar filen. Kom ihåg att välja färgformatet sRGB när du exporterar.

Vill du experimentera med annorlunda bildförhållanden finns appar, som till exempel Whitagram, som hjälper dig att bibehålla dina utsnitt.

Exempel: Bilden till vänster bibehåller skärpan då den laddats upp med en bredd på 1080 pixlar. Bilden till höger blir suddig då den laddats upp med bredd lägre än 1080 pixlar.

Exempel 2: Förstoring på hur artefakter kan se ut. (Vänster: Inga artefakter. Höger: Artefakter som bildar block av pixlar.)

Facebook tillåter en bildbredd på upp till 2048 pixlar, men komprimerar bilder annorlunda beroende på bredd. I nuläget rekommenderar Facebook 720, 960 eller 2048 pixlar i bredd för vanliga foton, medan omslagsfoton har ett fast bildförhållande på 851 x 315 pixlar. Gemensamt för alla Facebook-bilder är att de inte bör ta större plats på hårddisken än 100 kB och att de ska vara i .JPEG-format med färgprofilen sRGB. Du kan se vad en bildfil har för egenskaper i Windows genom att högerklicka på den och välja "egenskaper". Då får du upp en dialogruta med ett antal flikar – välj "information", så hittar du information om antal bildpunkter, färgprofil, filformat och filstorlek.

Eftersom Facebook och Instagram konstant uppdaterar sina system, är det säkrast att läsa på deras respektive hjälp-sidor vad som gäller. Klicka på länkarna nedan för att gå till respektive plattform.

Rekommedationer för Instagram | Rekommendationer för Facebook

Analoga bildstorlekar

För utskrift av bilder är upplösningen också viktig, men då dagens kameror är så pass högupplösta är det ofta inte ett problem. Ju större en fotoutskrift är, desto större chans att den ses från längre avstånd. Det betyder att den som tittar på din bild troligtvis ändå inte kommer kontrollera att skärpa och upplösning är helt optimal. Med det sagt är det ändå en bra idé att använda sig av högupplösta filer för tryck. Tumregeln är att du inte ska gå under 300dpi när du exporterar din bild.

DPI står för "Dots per inch" och står för hur många punkter per tum den färdigtrycka bilden har. Det är alltså inte samma sak som PPI, som står för "Pixels per inch", och är ett begrepp anpassat efter monitorer såsom dator- och TV-skärmar. För efterbehandling och publicering på digitala medier spelar PPI ingen större roll. Det är bara dimensionerna i antalet pixlar som räknas; 2140 x 1440, 1920 x 1080, 800 x 600 pixlar o.s.v. Men för utskrift kan det vara bra att tänka på PPI. För enkelhetens skull kan du utgå ifrån samma tumregel som för DPI, d.v.s. 300ppi.

Det som också är viktigt att tänka på vid utskrift är att du har rätt färgprofil och att du arbetar med en skärm som är kalibrerad – det vill säga att färgåtergivning och kontrast återges korrekt. Generellt sett kan du behålla sRGB eller Adobe RGB om du ska printa på egen skrivare eller skicka till tryck. Grafiska tryck som inkluderar text eller någon form av grafiskt element i kombination med din bild kan kräva en färgprofil i CMYK, men den konverteringen sköts i de flesta fall av en originalare eller automatiskt i program såsom Adobe InDesign.

För att se till att du får rätt utsnitt på dina utskrifter är det en bra idé att ha koll på pappersstorlekar och deras motsvarande bildförhållanden. Du kan i de flesta bildredigeringsprogram se bildens dimensioner i pixlar, tum eller centimeter.